Jag har förresten köpt en ny lägenhet.
Den är superfin. Precis som jag vill att en lägenhet ska se ut.
Jag fick den för ett riktigt lågt pris. Mycket lägre än vad sunkigare lägenheter i samma område gått för.
Det enda tveksamma är att den ligger en bit från tunnelbanan. Inte jättelångt, men för en nioåring med tung ryggsäck kan det nog kännas långt.
Lägenheten ligger bara någon tunnelbanehållplats från stan, på andra sidan motorvägen från min barndomsförort. Men området är i princip en vit fläck för mig. Jag har nästan aldrig varit där. Jag tänker att det är typiskt Stockholmskt att inte lämna sin egen förort ens för att besöka grannförorten. Det ska i alla fall bli roligt att lära känna en ny plats.
Allt som är jobbigt lämnar jag till någon annan gång. Gilla läget och gå vidare, det är ju det jag är bäst på.
juliaoromeo 
Å, hoppas det blir bra nu! Jag tror jag vet ungefär vilken förort du menar, förresten, du har nog nämnt nån gång var du är uppväxt. Mitt ex bodde i din nya förort (om det nu är den, dårå) när vi träffades. Det är mysigt där, jag har flera kolleger där också. Det här blir bra! Kram.